Recension: Baby Mama
Två av Heliga Skogens hippaste komiker från SNL-skolan; Tina Fey (från 30 Rock men kanske mest känd i Sverige för sina Sarah Pallin-imitationer) och Amy Poehler (Blades of Glory) möts i Baby Mama, en komedi om mödraskap. Frågan om det föder något nytt? (Trumvirvel-cymbal). Fey spelar Kate Holbrook en 37-årig karriärskvinna som enligt utsago inte fick barn, bara befordingar, men nu är så desperat efter en knodd att hon gör vad som helst. Ja, faktiskt till den gräns att hon accepterar den aura-läsande white trash-tjejen Angie (Poehler) som surrogatmamma när hon får reda på att hon är infertil.
Regisören Michael McCuller som har manusjobb på Austin Powers-filmerna på sitt CV gör här betydligt subtilare komik än säg; ALLT i Goldmember (som kanske förstås mest får tillskrivas en svanesångssjungande Mike Myers). Okej, Kate hittar Angie kissandes i handfatet när hon inte lyckats få upp den barnsäkra toan, men i övrigt ligger den stora humorn i filmen i de två skådespelerskornas perfekta tajming och kemi. Det finns också en del sköna riff på dagens företagskultur; Signourney Weaver gör en fantastiskt rolig/obehaglig biroll som chefen för surrogat-företaget (som kanske eller kanske inte tycker att oursourca mödraskapet till tredje världen är en bra idé) och Steve Martins Barry belönar sina medarbetare…Läs mer →
