Månadsarkiv: december 2010

Trailer: Red State

red stateJag gav inga rosor till Kevin Smihts senaste film Cop Out här på bloggen i somras, även om jag länge hade sett fram emot hur att se regisören bakom personliga favoriter som Clerks och Chasing Amy ge sig på något nytt genremässigt. Därför står jag beredd att med ett nytt år glömma det gamla och ta emot 2011 års rysare Red State med öppna armar.

 

Inte mycket är sagt om filmens handling mer än att det handlar om tre ungdomar som hamnar i klorna på kristna fundamentalister i någon av USAs konservativa ”röda” stater. Nu har teaser-trailern dykt upp och den ser schysst ut. Gillar handkameran och den predikande vice-overn, vi hoppas att filmen också kommer leverera.

Lämna en kommentar
Taggat med:

Recension: Somers Town

somers townIngen kan beskylla Shane Meadows från att inte stå i kontakt med verkligheten. Alla hans filmer, från det brilljanta lågmälda hämnddramat Dead Man’s Shoes till den personliga och starka uppväxt- och tidskildringen i This is England, präglas av Britternas känsla för socialrealism. Somers Town är ett bevis för detta, en masterclass i kunna skildra en tid, en plats och en känsla – men tyvärr i avskanad av en riktig handling.
I svartvitt visas historien om vänskapen mellan den hemmalöse tonåringen Tomo (protegén Thomas Turgoose) och Marek (Piotr Jagiello), från Polen vars pappa är gästarbetare vid det nya järnvägsbygget i Somers Town i Londons utkanter under en sommar. Filmen fungerar som en illustration av människor i flytt och rörelse i ett nytt Europa. De båda pojkarnas kärleksintresse, den äldre servitrisen Jane är från Paris och flyttar tillbaka dit utan dramatik. Och filmens präglas just av det, en realistisk o-dramatik, som sätter miljöerna och relationen till människorna i fokus. Det blir en vacker, kort berättelse som kanske just saknar en drivande kraft att hålla oss kvar. Men när vi i sämre fall hade kallat det en dålig film, visar Meadows hur han lyfter…Läs mer →

Lämna en kommentar
Taggat med:

Mellandags-marathon

paul-rudd1Mellandagsrean brakar loss på rätt många ställen idag, och för dom som ännu inte riktigt vill komma in i en vardaglig lunk men inte heller vill släppa jäs-läget i soffan lämpar sig klämdagarna mellan jul och nyår rätt bra för att dra av ett film- eller seriemarathon av något slag.

Personligen har jag en längre tid varit sugen på att dra av hela Bourne-trilogin över en kväll. Väl medveten om att det kommer en fyra snart så är det inte svårt att säga att 2000-talets bästa actonfilmer är en ovanligt lyckad kombination av muskler, hjärna och effektivitet, och som jag inte räds att utnämna till en av de bästa trilogierna någonsin. Väl värda att se igen alltså.

Hemma på hyllan ligger också ett ihopplockat kit för en eventuell Paul Rudd-marathon. Paul Rudd har varit en regular sidekick i Apatow-gänget men har axlat fler och fler huvudroller och för er som inte upplevt det brilljanta underspelet som balanserar gapigare motparter i bromance-komedierna Role Models och I Love You, Man, så ta tid att gör det nu. Och släng in Anchorman också, går att se enbart för att scenen med Rudd…Läs mer →

Lämna en kommentar
Taggat med:

Recension: Not Forgotten

notÅh, hur kul det är när filmer ges titlar så tacksamma att öppna recensioner med. Not Forgotten är filmen du mest av allt kommer vilja glömma, eller snarare med största sannolikhet kommer glömma.  Den här thrillern med övernaturliga inslag om en far och mor vars 12-åriga dotter försvinner i en stad på gränsen till Mexico är en illa gjort piñata som lovar så mycket men spricker på en gång och visar sig innehålla, ja, ingenting.

Filmen har en säljpunkt och det är Simon Baker, känd från The Mentalist på tv, i huvudrollen. Egentligen borde det vara Paz Vega, som fick sitt genombrott som den svärande ultravåldsbenägna Hit-Girl i Kick-Ass tidigare i år, som spelar hans dotter. Både gör ett helt ok jobb, ja, taget från vad de har att jobba med, Paz Vega är coolare rent allmänt. 

Filmen faller på en regi tafflig som en 14-årig unge på sin första dejt. Allt av vikt och intresse följs antingen aldrig upp eller är underutvecklat. Det är som manusets skrivits efter hand filmen har gjorts och ingen visste hur den skulle sluta för i slutändan står du och undrar varför du fick veta allt det här om folk i sista halvtimmen. Antagligen något av…Läs mer →

Lämna en kommentar
Taggat med:

Recension: The Cove

thecoveHur ofta är du nära till tårar under en dokumentär? Hur ofta ger de känslor som ilska, hat och medlidelse utan dess like? The Cove plockar fram en av de mörkaste hemligheterna av den djurmisshandel som sker i världen, och den som inte blir tagen av denna Oscarbelönade thrillerdokumentär har inte någon som helst respekt för de intelligenta delfiner som simmar i världens hav.

Min inledning är krystad, vilket jag också tyckte att Ric O’Barry – som gått från delfintränare till delfinbefriare – var till en början, men efter att han och hans team målat upp bilden för hur det egentligen ligger till med delfinslakten i Taiji, Japan, ändrades min uppfattning radikalt.

Runt 25000 delfiner färgar bokstavligen havet rött, varje år, i den lilla viken i Taiji. De som inte säljs till delfinarium – för en prislapp på runt 1,5 miljoner kronor – säljs med den falska beteckningen valkött, vilka är fyllda av hysteriskt höga kvicksilverhalter. Det är alltså en marknad den japanska regeringen inte vill släppa, och också något som regeringen hållit i hemlighet från sin befolkning.

thecove2

Men, som jag berörde tidigare har inte initiativtagaren…Läs mer →

Lämna en kommentar
Taggat med:

God blodig Jul!

blackchristmasÄr du en av dem som sitter förbittrad över hur din släkt inte förstår hur du kan vara vegitarian när det serveras julskinka, vars klappar alltid är mjuka och ser granen som förstorad kaktus som du vet att du kommer få bära ut? Som om det inte vore nog är det som en filmvärld slutit upp bakom idén att det är ”the most wonderful time of the year”, mod i barm, på listverse.com finns en lista över de tio bästa julskräckfilmerna - sätter säkerligen saker i perspektiv! Länken och några ytterligare tips hittar ni i resten av inlägget.

Listan kan ni läsa här. Personligen  skulle slängt upp Gremlins som etta, och även om det inte är skräck så vill jag slå ett slag för lidelsen John McClane går igenom i den ultimata jul-actionrullen Die Hard

Tycker man att det här verkar vara i blodigaste laget finns alltid klassikern Nightmare before Christmas och kanske även de två första  Ensam Hemma-filmerna (ja, herre, de gjorde en trea och fyra också, förlåt dem) även om dom, tyvärr, i slutändan häller lite för mycket sirap över dig.

Lämna en kommentar
Taggat med:

Recension: Black Death

black-death-adventure-2010-83286Hur många medeltidsfilmers trailers har inte startat med ”It was a dark age…” sällan har det dock stämt så väl in på en film som Black Death. Pesten har slagit i Europa och ridderligheten är, med allra största säkerhet död, eller i alla fall på god väg. Paranoian är ett faktum som går hand i hand med döden och vidskepelse på varsin sida. Den unga munken Osmund tvingas ifrån sin älskade som flytt ut i skogen. För att möta henne igen och komma bort från klostret åtar han sig uppdraget att leda en grupp legosoldater ledda av Sean Bean till en by som sägs ha övergivit gud för att bli skonade pesten.

Resan dit blir en historia som lånar mer än ett blad från Conrads Mörkrets Hjärta med mötet med döden som ständigt närvarande när männens egna skuggsidor uppdagar sig. Den tunga stämningen kryper på dig och filmens balanserar som klassikern i Rosens Namn mellan thriller och rysare. Det är en lyckad och blodig blandning med ett verklighetens ringens brödraskap, fördrivet från ideal med religionen som trasig moralisk kompass, i centrum

Titel:Black Death
Betyg: PriceRunner betyg 4/5
Format: DVD och Blu-Ray

[youtube…Läs mer →

Lämna en kommentar
Taggat med: