Etikettarkiv: bluray

En film som på omslaget gör reklam för att den är filmad i en enda tagning och utan klippning och som säger ”Paranormal activity, Rec och Blair Witch Project vare bara början. Vågare du se slutet?” gjorde mig grovt skeptisk och ”Baserad på en verklig händelse” (någon gång på 40-talet) gjorde ju inte saken bättre. Men eftersom Atlantic Film hade varit så snäll och skickat mig filmen var jag ju tvungen att se den. Jag kan väl inte påstå att den är ett under av originalitet men jag blev heller inte besviken.

Filmen har egentligen ingen större handling att tala om. En kvinna och hennes pappa åker till ett gammalt hus på landsbygden någonstans i Uruguay. En vän till familjen äger huset och det skall renoveras för försäljning och kvinnan och hennes far skall hjälpa till med detta. Åh så unikt med ett ödehus tänker man givetvis och bland det första kvinnan gör är att ta av sig kläderna något som var svårt att inte sitta och ironisera över.

Huset verkar inte ha någon ström och fönstrena är igenspikade så att ytterst lite ljus sipprar in, allt ljus…Läs mer →

Jag älskar zomiefilmer för att de är lite småläskiga men alltid komiska och den komiska ådran gör att de är tacksamma offer för att göra rena komedier på. Zombieland är en ren komedi som har plockat det absolut bästa ur zombigenren och presenterar det med en rejäl glimt i ögat.

Vi får möta ”Columbus” en nervös kille med en lika nervös mage. Analytisk som han är har han satt upp en rad med regler för att överleva en zombieattack. Risken att bli attackerad av zombies är rätt övervägande, det verkar inte finnas många icke-infekterade människor kvar i USA men vår hjälte som absolut inte vill vara hjälte (regel nummer 17) verkar klara sig rätt bra och en dag stöter han på Tallahasse som skiter i allt vad regler heter men överlever ändå. Mest för att han njuter av att döda zombies. Tallahasse har dock en svaghet Twinkiebars. Detta vedervärdiga godis får honom att nästan glömma bort att det handlar om liv och död. På något underligt vis slår dessa två ihop sig och färdas tvärs över landet mot ett lite halvsuddigt mål. På vägen träffar de på två systrar som ger…Läs mer →

Mina barn kom hem en dag och sa ”Mamma du måste beställa Det regnar köttbullar den skall visst vara skitbra”. Jag hade aldrig ens hört talas om denna film och då bygger den ändå på en mycket populär bok av Judi och Ron Berrett, pinsamt för en som både älskar böcker och film. Så det blev ju till att snabbt beställa och barnen han nog se den en 3-4 gånger innan jag själv bänkade mig framför filmen. Filmen är en väldigt klassisk historia, en nörd, missförstådd, gör gott, gör galet och sen löser sig allt. Men det är rätt snyggt gjort.

Flint Lockwood vet allt om att göra misslyckade experiment och uppfinningar som ingen vill ha. Hans pappa förstår honom än mindre än resten av den lilla byn på ön rakt under A:et  i Atlanten. Den enda person som verkligen uppmuntrat honom var hans mor och hon är nu död. Man kan lugnt säga att Flint känner sig lite ensam. En dag kommer han på den geniala idén att tillverka en maskin som omvandlar vatten till mat. Då skulle han bli populär och alla skulle älska honom. Den enda…Läs mer →

Egentligen vet jag inte hur det kom sig att jag beställde Flickan som recensionfilm, jag är som ni vet ingen stor fan av svensk film och drama om ett barn, hur tänkte jag? Men Flickan förvånar, den var betydligt bättre än vad jag trodde den skulle vara men ingen wow-film rent berättelsemässigt.

Det som förvånade mig framför allt med filmen Flickan är Blanca Engströms skådespeleri, vilken talang. Hon är så oerhört träffsäker som denna unga, vilsna och sökande lilla flicka. hela filmen igenom är hon oerhört inåtvänd men ändå har hon en enorm utstrålning. Nästan lite läskigt, hon skulle kunna spela kusligt japanskt monsterbarn i vilken film som helst.

Flicka handlar om en sommar 1981, ute på landet bor Flickan med sina föräldrar. Hela familjen skall snart fara till Afrika där föräldrarna  skall biståndsarbeta under sommaren. Men så händer något, organisationen de skall arbeta för meddelar att flickan är för liten, hon som snart fyller 10 kan inte åka med. Föräldrarna verkar inte tänka i ens 3 sekunder, klart de åker utan flickan. In med en moster som flickan knappt verkar känna som barnvakt och sen sticker de. Problemet är bara det…Läs mer →

Snabba cash var en sådan där film jag hade höga förväntningar på. Jag lyssnade på boken Aldrig fucka upp och hade Snabba cash på ”att-läsa-listan”. Jag gillade Aldrig fucka upp och hade hört att Snabba cash var minst lika bra, bland annat sambon gillade den starkt.

När filmen släpptes på DVD valde jag att skaffa den, trots att inte boken var läst ännu. Stort misstag. Inte själva inskaffandet då utan att jag faktiskt såg på den. För det där var en sådan där film där man nog måste läsa boken först för att få ut något.

Jag hade fått intrycket att det skulle vara en actionfilm men oj vad jag bedrog mig, det var bla bla bla… hela tiden. Makte till pladdrande var det längesedan jag stötte på i en film och då har jag ändå läst i recensioner att man tyckte det var skönt med en film där bilderna fick tala istället för en massa dialog. Efter ca 30 minuter var jag så uttråkad att jag höll på att somna.

Sambon som läst boken hävdade efteråt att de dels ändrat en hel del och dels att massor saknas, allt det som…Läs mer →

Att få se Renée Zellweger i en rysare var lite oväntat men hon gör sin roll utomordentligt bra. Filmen behandlar ont och gott på ett klassiskt rysarmanér. Men jag tycker det går lite över styr, det blir lite för mycket, tillslut skrattar jag bara.

Vi får träffa Emily (Renée Zellweger) en engagerad socialarbetare som vill barnens bästa, som dagligen arbetar med att försöka hjälpa trasiga familjer. Hon har 38 öppna fall på sitt skrivbord och när chefen kommer kommer med ett 39:e fall suckar hon uppgivet och tar emot. Ett fall hon kommer att ångra att hon engagerar sig i. För engagerad blir hon, så till den milda grad att hon känner sig nödgad att ta emot barnet i sitt eget hem under en utredning. Det var inte så smart kan man väl lugnt säga.

En ond kraft släpps loss och Emily får stora problem att värja sig. Men jag tappar intresset efter lite mer än halva filmen, det blir så mycket upprepningar och löjliga händelser att jag inte ens lockas att se extramaterialet. Borttagna scener borde jag kanske se, kanske finns nyckeln till filmen där. Min sambo däremot tyckte den var…Läs mer →

När jag skrev recensionen för Saw V skrev jag ”Sista (?) delen i Saw-recensionerna”. Tidigare har Saw, Saw II, Saw III och Saw IV recenserats.” Nä det var inte sista delen det kom en Saw VI och en sjunde är på väg. Snacka om att mjölka ur konceptet så mycket det bara går. Sexan slutar väldigt öppet och tydligt att här finns rum för en fortsättning men resten av grundberättelsen känns avslutad nu så vad kan de hitta på härnäst. Ja ja det lär vi ju få veta när den kommer för som ett hängivet Saw-fan kan jag säkerligen inte skippa den heller men nu över till vad jag tyckte om Saw VI.

Den är en del i en serie där filmerna bygger väldigt mycket på varandra. Den går säkert att se fristående men då kan man nog inte vara beredd på att förstå allt eftersom bakåtreferenser sker helt utan förklaring. Vi som tittar förväntas veta vem personerna är och vilken roll de haft i handlingen tidigare. De är trevligt för oss som…Läs mer →

Trots en helt omotiverad dansscen så tycker jag att Knatten och Lillebror är en riktigt bra barnfilm med värme och ett budskap om att aldrig ge upp. Filmen bygger på den första av nio böcker om Knatten av Anne-Cath Vestly. Jag såg den med mina barn som är 7 och 9 år gamla. 7-åringen såg den för tredje gången och kommer säkerligen se den fler gånger.

Filmen handlar om Lillebror och hans familj. Familjen lämnar stan efter att pappan förlorat sitt jobb men han har fått ett nytt, han skall sälja damunderkläder från LaMote (filmen är inte helt oväntat sponsrad av Pierre Robert som äger märket). Det nya boendet är ute på landet i ett riktigt skruttigt hus där Lillebror faller genom golvet på övervåningen redan första dagen. Varken Lillebror eller hans storebror Filip har några vänner i början och det är inte helt lätt att skaffa sig heller. Men Lillebror finner en pinne som ser ut som en liten gubbe, den döper han till Knatten.

Pappans underkläderförsäljning går inte riktigt så bra som man skulle kunna önska så även mamman skaffar ett jobb vilket gör att Lillebror och Knatten…Läs mer →

Jag har tidigare sett Män som hatar kvinnor (recension) och Flickan som lekte med elden (recension) så det var ju nästan tvunget att se Luftslottet som sprängdes också man man inte lämna en triologi efter 2 filmer. Filmen är nog helt oförstålig om man inte sett Flickan som lekte med elden för för hela berättelsen bygger på att man förstå vad som hänt där. Så det är en triologi i dess rätta bemärkelse, de hänger ihop allihop.

Precis som med de övriga filmerna har man en fördel av att ha läst böckerna, man kan fylla i där filmen saknar men samtidigt blir det lite tråkigt när man vet precis vad som händer.

Vi kastas rakt in i handlingen, Lisbeth ligger på sjukhuset och vi får några korta minnesbilder om vad som hänt innan det men inga förklaringar. Lisbeth skall åtalas för mordförsök på sin egen far och Mikael Blomqvist är säker på att hon handlat i självförsvar och riskerar hela Milleniumredaktionens liv för att bevisa Lisbeths oskuld.

Nästan hela filmen är en rätt trist  rättegång och de få actionscener som finns tappar i spänning när jag vet…Läs mer →

Dorian Gray hade fått hyfsat betyg på IMDb och baksidetext samt omslag lockade mig. Jag menar hur fel kan det gå med kostymdrama med skräckinfluenser. Tydligen kan man misslyckas, trist för det hade kunnat vara riktigt intressant version av Oscar Wildes roman Dorian Grays porträtt, klassisk gotisk skräck är en av mina favoritgenres.

Dorian Gray målas upp på en vacker gotisk canvas, underbara kläder (filmen är väl värd att se bara för dem), dekadens och utagerat leverne men ändå känns det helt tomt bakom alltihopa, det händer liksom inget i filmen. Visst de har sex än hit och än dit. Dorian Gray (Ben Barnes känd som pris Caspian i Narniafilmerna) svinar sig på mer eller mindre uppmaning av Lord Henry Wotton (Colin Firth som vi såg i bland annat Mamma Mia) som själv är för feg för att leva ut det liv han skulle vilja leva och porträttet skapat av Basil Hallward (Ben Chaplain) verkar ha egenskaper som är mer än bara en vacker målning att titta på. Men det blir så långtråkigt och inte blir det bättre av att alla utomhusscener lider av urusla kulisser. Kanske är…Läs mer →