Recension: Mad Men Säsong 1
Åh, Don Draper… Aldrig har väl ett regelrätt svin varit så tilldragande som du.
Draper, är en otrogen, självgod, arrogant lögnare som bossar friskt med både familj och anställda på Sterling Cooper Advertising Agency. Tillsammans med sina kollegor och anställda driver han olika kampanjer för diverse storföretag, samtidigt som han hinner med en tre, fyra älskarinnor, familjeliv och tre paket cigg om dagen. Alltid parat med en snygg drink i andra handen och ett arrogant leende på läpparna. Suck.
Serien börjar ganska makligt, men kommer igång under tredje skivan i boxen om fyra. Dock är jag osäker på ifall det mest beror på att jag mjuknat lite ungefär då. Till en början kan jag nämligen inte sluta störa mig på hur sjukt karaktärerna beter sig. Sånt ignorant, dekadent, sexistiskt och lögnaktigt beteende har jag aldrig tidigare sett på min television!, vill jag skrika och snörpa på munnen. (Trots att jag råkat se både Kungarna av Tylösand och Paradise Hotel ett antal gånger i mitt liv).
Jag känner mig som…Läs mer →



I dagarna kommer stjärnorna från fenomenet Twilight hit till huvudstan. Jag är osäker på om Robert Pattisson är med. Kanske förstår man om han vill tona ner sin roll som flickidol efter att det släpps en såhär hutlös hyllning till honom – bara titeln liksom, ”Robsessed”. Det finns skönare sätt att bli en ikon på.
Det finns inte många TV-serier jag har fastnat för så som jag fastnade för Dexter.