Etikettarkiv: Humor

Slumdog millionaire använder ett helt underbart sätt att berätta om ett livsöde och hur små detaljer i livet kan göra att man inte bara vinner en stor summa pengar utan även kärleken. Det är också en film om vänskap och brödraskap och livsval. Det är helt enkelt en stor film ihopbakad med ett lekprogram på TV.

Jag trodde jag inte skulle gilla den alls, en film som vunnit massa priser kan allt för ofta bara vara konstig och svår att förstå men den här gick rakt in i hjärtat trots att hela filmen egentligen bygger på hjärtknipande klichéer. Konstigt, man måste säga att Danny Boyle lyckats mycket väl helt enkelt.

Hur kan en obildad person uppvuxen i slummen som serverar te på ett call-center veta svaren på allt från mycket gammal poesi till motiv på utländska sedlar av hög valör? Varför sitter denna högst ovilliga person i heta stolen i TV-studion när han är så uppenbart fel? Vem är hans medhjälpare och hur gör de? Programledaren är nämligen övertygad om att Jamal fuskar, ingen kan veta alla svaren. Jamal blir därför fångatagen av korrupta poliser som torterar honom för at få ur honom…Läs mer →

Jag älskar zomiefilmer för att de är lite småläskiga men alltid komiska och den komiska ådran gör att de är tacksamma offer för att göra rena komedier på. Zombieland är en ren komedi som har plockat det absolut bästa ur zombigenren och presenterar det med en rejäl glimt i ögat.

Vi får möta ”Columbus” en nervös kille med en lika nervös mage. Analytisk som han är har han satt upp en rad med regler för att överleva en zombieattack. Risken att bli attackerad av zombies är rätt övervägande, det verkar inte finnas många icke-infekterade människor kvar i USA men vår hjälte som absolut inte vill vara hjälte (regel nummer 17) verkar klara sig rätt bra och en dag stöter han på Tallahasse som skiter i allt vad regler heter men överlever ändå. Mest för att han njuter av att döda zombies. Tallahasse har dock en svaghet Twinkiebars. Detta vedervärdiga godis får honom att nästan glömma bort att det handlar om liv och död. På något underligt vis slår dessa två ihop sig och färdas tvärs över landet mot ett lite halvsuddigt mål. På vägen träffar de på två systrar som ger…Läs mer →

Eftersom jag ser mest på skräck så var det en liten udda fågel som landade i PS3:an härom kvällen. Jag petade in Sex and the City 2 och satte mig till rätta med popcornskålen. Ettan tyckte jag var ett enda långt Sex and the Cityavsnitt utan filmkänsla men med värme och humor. Skulle det storslagna i att de åkte till ett exotiskt land göra 2:an mer filmisk? Svaret är nej, det är fortfarande som en tv-serie med ett förlängt avsnitt men så mycket sämre. Lättuggat och helt utan mening och djup.

Filmen tar vid strax efter förra filmen, Carrie är gift med sin Mr. Big men allt är väl inte rosenskimmer, Samantha kämpar med sina kunder och mot klimakteriet, Charlotte har två barn och är helt sönderstressad och Miranda är som vanligt överarbetad på sitt fina advokatsjobb. Tjejerna behöver semester, fly från allt. För hela livet är piss. Var tog deras livsbejakande gnäll vägen det som brukade ske över en cocktail med huvudena tätt ihop och sluta i ett stort garv?

Och flyr gör de till Abu Dhabi, Samantha har fått en inbjudan från en shejk som skall inviga ett hotell. Väl på…Läs mer →

2003 och 2005 släpptes 2 kortfilmer som fanns på youtube. Helt galna historier om hur man fångade en tomte och hur man hanskades med tomtar. Jag som är aningen julhatande tokälskade dessa filmer och fick idag höra att det kommit en långfilm. Det hade gått mig helt förbi. Så tack @pelles på Twitter som uppmärksammade mig efter att ha sett den på Stockholms filmfestival.

Kortfilmerna har en skön blandning mellan skräck och humor och om långfilmen ger mig lika trevlig känsla i magen som kortfilmerna ja då är det en ”måste-se-film”.

Här kan du se kortfilmerna.

Rare Exports Inc.

Rare Exports: The Official Safety Instructions

Trailer för den nya långfilmen Rare Exports: A Christmas Tale

Filmens internationella webbsida hittar ni här. Tyvärr har jag inte hittat något premiärdaturm för Sverige ännu men om någon av er läsare vet hojta till i kommentarerna så lägger jag till det.

Behöver du lite annan skräck lagom till julen så finns ju Santa’s Slay, Don’t Open Till Christmas, Silent Night, Deadly Night och Christmas Evil.

Många barn vill känna sig som prinsessor, vara speciella, bli hyllade och eftertraktade. En sådan person är Maja som bor i potatisstan Alingsås, 6 mil nordost om Göteborg. Maja drömmer om att bli skådespelerska men tyvärr har samhället en ganska stereotyp bild av hur en skådespelare skall se ut. Filmen bjuder på humor, tårar och kärlek till det man brinner för.

Jag gillade Prinsessa, hur Maja verkligen brinner för att bli skådespelare hur hon inte låter något stå oemotsagt även om det ibland blir lite för mycket. När hon träffar Erika som brinner för dokumentärfilm uppstår ett symbiost förhållande, de behöver varandra. Maja vill nyttja dokumentären för att få visa vem hon är medan Erika som kämpar för att göra karriär som filmare och kunna betala sina räkningar. Filmen kretsar kring dessa två personer men då och då är även Majas mamma med, spelad av Maria Lundqvist. Mamman är aningen hysteriskt och verkar ta ut all sin egen frustration och besvikelse på Majas drömmar. Zandra Andersson som gör Moa spelar med en enorm inlevelse, man kan ju börja undra om hon själv mött några av de fördomar som Maja får möta…Läs mer →

Jag skall inte se svenska komedier, det funkar inte. Jag måste ha en skämskudde och öronproppar. Jag klarar bara inte av när det skall ljugas, döljas och hållas saker hemliga. Så att se Farsan blev precis så där jobbig som jag anade. Såg filmen med hela familjen och ungarna garvade likaså sambon så det är väl jag som är felkonfigurerad.

Filmen kretsar kring personalen på Jörgens Cykel och deras närmaste. Först och främst har vi Jörgen själv, en mjukisman som är lite väl mjuk, han blir rent ut sagt riktigt töntig fast jag gillar att han bär cykelhjälm. Saken blir inte bättre av att hans mamma jobbar på firman och daltar med honom.  Jörgen tror att hans fru vill ha honom lite hårdare, med tatuering och allt. Det blir inte riktigt som han hade tänkt sig.

Aziz (aka Farsan) sätter Jörgen i ”hård-man-skola”, visar hur han skall tuffa till sig lite och våga sätta ner foten. Aziz är liksom man ut i fingerspetsarna och vet precis hur en man skall vara mellanöstern-style. Azizs fru dog för många år sedan och nu börjar det bli dags att hitta en ny kvinna men Aziz verkar inte ha uppdaterat…Läs mer →

Jon tipsade er om myspysfilmer i höstmörkret själv ser jag ju gärna hösten som högtiden för skräck. Det är mörkt ute, man tänder gärna levande ljus och kan lätt komma i skräckstämning.

Vädret ute påminner dessutom ofta om det i filmerna, dimmigt, ruggigt, grått och regnigt och gärna en liten höststorm som viner i knutarna. Själv går jag gärna på bio på hösten och nu i dagarna tänker jag se Paranormal Activity och Zombieland, den sistnämnda är ju dock en humorfilm men med zombies.

I DVD/Blurayväg väntar My Bloody Valentine, Drag me to Hell (också den kan man nog skratta åt har jag hört) samt remaken av Day of the Dead och ser man den måste man nästan först klämma Dawn of the Dead och ser man den måste man ju bara se den roliga Shaun of the Dead också.

Många ställen som säljer DVD har alltid skräckrea så här i Halloweentid…Läs mer →

Død snø är en norsk nazi-zombie-rulle, inte den vanligaste filmtypen direkt. Den är klassad som skräckkomedi och det stämmer väl. Man får inte förvänta sig en gravallvarlig skräckrulle utan det här är humor och vi filmnördar får oss några roliga referenser. Tankarna är inte långt ifrån Braindead och jag anar att man flirtar med denna kultfilm av Peter Jackson bland annat när man låter en av huvudrollsinnehavarna just bära en Braindead t-shirt. Sam Raimins Evil Dead är givetvis inte heller den långt borta utan vi kan snabbt bocka av flera likheter, vrickad historia, lite naket, det viktigaste i filmen är hur folk dör, gärna så brutalt som möjligt, ironi och humor är en stor del av berättelsen. Så gillar du den typen av film, ja då kommer du gilla Død snø.

Ett gäng läkarstudenter åker på en påsklovvistelse i norska fjällen, 4 killar och 4 tjejer (såklart), en av dessa tjejer är lite sportigare än de andra så hon skidar till stugan istället för att åka bil med de andra. I killarnas bil avhandlas vem filmnörden skall få ligga med och överlevnadstips om man hamnar i en…Läs mer →

Battle Royale (Batoru rowaiaru) är en kultfilm som legat osedd väldigt länge så det var liksom dags att ta tag i den. Vissa filmer mår bra av att ligga på lager ett tag andra motsvarar inte riktigt förväntningarna efter så många år. Den här hade nog varit betydligt bättre att se när den kom ut och med en mer korrekt beskrivning. Mest för att jag på senare år sett så många gorefilmer som haft bra effekter, man bli lite kinkigare då. Men det är en bra film.

Temat kan beskrivas som Robinson på stereoider fast med barn samt att ”utröstningen” är betydligt brutalare. Endast vinnaren lämnar ön levande.

Filmen baseras roman med samma namn skriven av Koushun Takami och är placeradkring millenieskiftet och inleds med:

At the dawn of the millennium, the nation collapsed. At fifteen percent unemployment, ten million were out of work. 800,000 students boycotted school. The adults lost confidence, and fearing the youth, eventually passed the Millennium Educational Reform Act—AKA: The BR Act…

De japanska myndigheterna inser att de håller på att förlora slaget mot ungdomsbrottsligheten, skolk, våld och droganvändningen och man bestämmer sig för…Läs mer →

Som Tim Burtonälskare hade jag på något sätt lyckats missa Big Fish film när den gick på bio och sen har det liksom aldrig blivit av att jag sett den. Men en dag åkte den in i spelaren och åh vilken underbar härlig film.  Som vanligt med Burton, lagom skruvad handling och vackert foto. Förväntningarna på filmen infriades den var härlig och oerhört vacker. Den kommer jag se fler gånger.

Tim Burton är är sagomästare som är som bäst när filmerna är lite halvskruvade och drömlika. Filmen handlar om Edward Bloom, en man som hela livet har berättat de mest fantastiska historier, om och om igen, för alla som vill och inte vill höra på. Och den mest berömda är den om den stora fisken han fångade samma dag hans son föddes. Ingen vet hur mycket av berättelserna som är sanna och vad som bara är rena fantasier. Edward Bloom och hans son Will kom ihop sig på sonens bröllop eftersom pappan inte kunde låta bli att berätta sin fiskarhistoria och vara i centrum ens på bröllopet. De talade inte med varandra på 3 år men…Läs mer →